Suck, nu är jag återigen utan internet. Beställde internet den 3:e januari och det skulle ta cirka 4 dagar men fortfarande är det dött. Nåväl, jag kan ju iallafall surfa lite på min praktikplats. På senaste tiden känns det mest som jag ägnat all vaken tid åt bilkörning kors och tvärs. I förrgår skjutsade vi en kompis och hennes dotter till skellefteå. Vi tittade in på Björkis hundcenter och provade dragselar. Nille fick en snögubbe-kong att leka med och en snygg godisburk slank också med. Det är ingen ide att streta emot när det ändå är rea

Igår bar det också av till skellefteå, dock i ett helt annat ärende. Knipa har dragits med en envis hälta den sista månaden som verkar återkomma varje gång hon belastas så nu bar det av till kiropraktorn. Jag kan verkligen varmt rekomendera Zedig som hundkiropraktor. Han har ett väldigt fint sätt mot hundarna och utan honom är jag övertygad av att Nille skulle fått bestående men av sin skada som valp (han fastnade under en stol och slet bäckenet ur led). Han justerade snabbt Knipas bäcken och några låsningar i benen. Och jösses vad hon har belastat snett, frambensmuskeln på ena sidan var mer än dubbelt så tjock som den andra .

Zedig sa att även om Knipa blivit sämre sista månaden så har hon varit sned betydligt längre än så eftersom det var så stor muskulär skillnad. Efter kiropraktiken vart Knipa jättetrött men det syntes på en gång att hon gick på ett mjukare sätt och sträckte ut det skadade bakbenet som hon inte gjort förut. Nu gäller två veckors koppelrastning tillsammans med några enkla akupressurövningar. Hon får också magnecyl mot smärtan då Zedig trodde att hon hade ganska ont. Stackara lilla Ipan, hon vet inte vad som är värst, att inte få hoppa i snöhögarna eller att behöva bajsa i koppel. Men förhoppningsvis blir hon helt bra så vi kan börja träna drag och andra saker. Tyvärr tror jag att hundarna fått noskvalster så jag ska behandla dem och hoppas att de slutar "snyfta" på kvällarna. Alltid är det någonting, aldrig är det ingenting

Nille har varit en vecka hos Micke i Ljusträsk och fått åka skoter. Nu är dock hemma igen och visade genast vad han lärt sig. Att öppna dörrar !!! Jag hade sovfrämmande på golvet så jag stängde in Nille i hans rum för att gästen skulle få sova ifred. Jag gick och lade mig och efter några minuter började Winnie morra. När jag lyfte på huvudet så kom Nille skuttande, helt överlycklig och mycket stolt över sig själv. När jag pratade med Micke visade det sig att Nille kommit ut på gården flera gånger under veckan men att Micke skyllt på att ytterdörren inte varit ordetligt stängd. Nog går det snabbt när dom lär sig saker själva. Till min tröst så är Nille väldigt duktig och exakt när han öppnar dörrarna. Han krafsar inte på dörren utan lägger bara tassarna på ahndtaget så det blir iallafall inga fula repor på dörren. Nu är det dags att fara hem för dagen. Ska prova ett naturläkemedel mot noskvalstrerna så det blir väldigt spännande att se om det fungerar. Hoppas hoppas, ta i trä.