Suget efter vallning förde oss ännu en gång längst E4:an till Nilles uppfödare i Persön. Ann-Charlotte och Meja gjorde oss sällskap denna vackra marsdag. I huvudsak vallade jag med Nille men även Winnie fick känna på fåren efter ihärdigt protesterande från bilen. När man fotar vallhundar inser man snabbt och smärtfyllt att ens kamera, som tar så fina stillbilder på sommaren, inte duger mycket till i ett halvdunkelt fårhus med hundar som susar förbi i 90 knyck =( Nåväl, stillbilder av liggande vallhundar är rätt så fina också. Den enda hunden som är lätt att fotografera är Winnie som i sina djupaste eye-stunder förflyttar sig i en hastighet som skulle få en sengångare att verka uppsluppen och speedad.